En karta över webben

Det är inte lätt att veta vad som finns på nätet och ännu svårare är det att veta hur webben hänger samman. iA är en japansk designbyrå har gjort en karta över webbtrender 2008. De har samlat nästan 300 av de mest inflytelserika och lyckade webbplatserna.

Kartan hittar du här.

 

Här kan du också skriva ut kartan i större format

Distans eller inte?

Bildkälla

Rätt ofta buntas distansutbildningen ihop till en gemensam studieform. Men i vilka andra sammanhang skulle man blanda ihop en utbildning i matematik med en i historia. Kvaliteten bestäms på förhand genom att distansutbildningen blir ett sämre alternativ än den skolbundna utbildningen. Ofta säger man att ”distansutbildningen har fler avhopp” och i ”distansutbildningen lär man inte känna varandra lika bra”. Men är det verkligen så? Och i sånt fall i vilken distansutbildning?

Vi tror inte att lärande skapas automatiskt varken på ”nätet” eller i en skolbyggnad. Lärandet är en kognitiv komplex process som skapas i huvudet på eleven eller studenten, faktorer som motivation, engagemang, socialt sammanhang, relationer men också lärarens förmåga att hjälpa eleverna att uppnå uppsatta mål spelar in. Dessa mål nås inte automatiskt genom att eleverna sätter sig framför datorn eller åker till en skola och lyssnar när lärare har föreläsningar.

Distansutbildning kan vara väldigt många saker. För oss som arbetar med denna ”metod” försöker vi sätta eleven, gruppen och dess lärfrågor i centrum. Det handlar inte om kunskapsöverföring utan om inhämtning, granskning, bearbetning och kommunikation av information från olika resurser. Resurser är i detta fall text, ljud, bild, externa experter via diskussionsforum, webbkonferenser med sina klasskamrater, handledning av lärare med mera. Internet har idag en central roll i all utbildning, genom att läsa en distansutbildning får man i bästa fall en upplevelse, erfarenhet och kunskaper att hantera detta media på ett djupare sätt än vid traditionell klassrumsundervisning. Samhället förändras och dessa egenskaper är väl också något vi vill lära våra elever att hantera?

Visst finns det mindre bra distansutbildningar. Men vi är rätt säkra att det finns både bra och dåliga distansutbildningar på samma sätt som det finns bra och dåliga klassrumsutbildningar (vi har gått flera stycken). Det är många faktorer som påverkar studenternas förutsättningar att lära, inte bara lärarna och skolans lokaler. Hur gärna vi än vill att det ska vara så.

Vad tycker ni? Finns det något sammanhang hur bra man lär sig och vart man befinner sig? Det är lätt att utgå från sig själv när man diskuterar skolan, eller som Fredrik Svensson skriver ”De flesta… tror att den bästa skolan är den som de själva gick i, de är sin egen historia närmast. Men som ni alla vet så är det på många sätt ett helt annat samhälle idag än för bara 20 år sedan och rimligen behöver vi en skola som skapar och stimulerar andra talanger, kunskaper/kompetenser och inte enbart de som gällde på 60-talet eller ännu längre tillbaks i tiden”.

Olika sätt att lära och skolform passar olika på olika personer, vissa har inget problem med att gå till en skolbyggnad varje dag men för vissa går eller passar inte det av olika anledningar, då fungerar distansutbildningen bättre. Det som både skolformerna har gemensamt är att utbildning alltid kan bli bättre, oavsett om den är skolbunden eller ej.

Oprah fattar

Att om du vill nå ut med ett lärande som sträcker sig längre än en resväg till klassrummet bör du tänka om. Nästa måndag startar hennes kurs A New Earth.

I kursen får du

• Watch and participate in the live classroom webcasts
• Ask Oprah and Eckhart Tolle questions before and during class
• Connect with others who are seeking to become more aware of themselves—and the world around them
• Download and save your thoughts in an exclusive workbook
• Access the classroom video archives…and more!

Det du behöver göra för att delta är att gå med i Oprah.com

Onlineseminarium: Vad spelar bilden för roll?

Vill du lära dig mer om hur videosekvenser och filmade föreläsningar kan utnyttjas bättre i undervisningen?

På torsdag (27 februari) håller Anette Carlsson, Redaktör på Digitala Medier vid Göteborgs Universitet i ett onlineseminarium kl 14.30-16.30. Temat är hur du kan använda film som pedagogiskt verktyg i undervisningen.

Läs mer om digitala medier vid Göteborgs universitet
http://www.gu.se/media/digitalamedier/

För att kunna delta måste du ha Marratech installerat. Onlineseminariet sker via adressen:
http://marratech.akademisydost.se/launch.jsp?sid=8>

Vi hittade tipset via Learning Net

Istället för…

Det är enkelt att skapa material för webben. Förr var man i princip tvungen att vara dataingenjör men nu räcker det att kunna slå på datorn 🙂

Denna gjorde jag på www.makebeliefscomix.com

Seminarium om ungas liv på nätet

I tisdags var det Safer Intenet Day och då lanserade också projektet mitt liv 2.0. Projektet handlar om ungas vardag och sociala liv på nätet och är samarbete mellan Medierådet, Utbildningsradion och Kulturskolan Stockholm. Lärstödscentrum var på plats för att delta och lära. I projektet har ungdomar mellan 12-18 fått göra digitala berättelser om sina liv på nätet.

Filmerna publiceras sen på utbildningsradion webbplats ”Rum för berättande” med syftet att detta ska skapa diskussion och förståelse mellan generationer. I tisdags var det premiär!

”Idag har många unga människor i Sverige ett utvecklat och vant förhållande till Internet som vuxna ofta inte vet så mycket om. För unga är nätet för det mesta en självklarhet, med egna koder, språk och användarmönster. Här finns förstås stora möjligheter, men också risker”.

De vuxnas deltagande på nätet diskuterades en hel del, vart är de vuxna på nätet egentligen? Betalar vi bara räkningarna och stänger av? Och varför tar vi inte reda på vad som händer i miljöer där våra barn tillbringar timtals varje dag? Vi har inga problem att engagera oss i barnens fotbollsträningar och ridskolor men varför resonerar vi inte likadant om deras sociala liv på nätet?

I skolan resonerar vi ju ofta om Internet som om ungdomar skulle ha samma gamla mossiga förhållande som oss! Men unga SMO-studenter har vuxit upp i en värld där Internet har varit en självklarhet och ”värre” blir det. Hur ska vi anpassa skolan och lärandet för detta?

Läs också

KK-stiftelsens skrift Unga nätkulturer (gratis att ladda hem) med tillhörande blogg

Doktor Elza Dunkels blogg om Nätkulturer

Res mindre, få mer gjort och spara på miljön

Inom Centrum för Risk- och Säkerhetsarbete (CRS) inom Räddningsverket (där Räddningsverkets utbildningar drivs) ledde vi förra året projektet ”e-möten”. Det resulterade bland annat att vi upphandlade Adobe Connect och lärde oss mycket om webbaserade e-mötessystem. Detta system används idag främst inom SMO-distans och i projektgrupper inom CRS.

På vägverket bedriver man ett liknande projekt som de kallar ”Resfria möten” som har ett annat fokus. Där arbetar de mer övergripande på olika vinster som resfria möten har på hela organisationen och samhället som miljöeffekter, sociala aspekter, ekonomiska effekter med mera. Kanske är detta också en del i arbetet i deras nollvision, mindre resor leder ju till mindre skador.

”Resfria möten kan erbjuda en organisation ett alternativ till kostsamma, tidskrävande och miljöbelastande tjänsteresor. Då resfria möten dessutom kan minska mötesdeltagarens stress både professionellt och privat, kan denna typ av möten ses som mer hållbara alternativ till resandet”.

Från Vägverkets sidor om Resfria möten

På Räddningsverket har vi tekniken i form av videokonferensutrustning, webbkonferenssystem, telefonkonferens och CuRSnet, men inte styrmedlen att använda i samma utsträckning. Tekniskt och metodiskt har kommit så långt att det går att ersätta fysiska arbetsmöten med e-möten. Dock tar det tid att tänka om när det gäller möten, hur vi reser och hur vi tänker när det gäller möten.

Förutom de personliga rutinerna byggs det även upp en möteskultur inom större organisationer. Denna mötesrutin kan vara en viktig del i den anställdes yrkeskunnande, t.ex. i rollen som chef, förhandlare, säljare eller inköpare. Därför kan det vara en stor utmaning att försöka ändra denna möteskultur och försöka få de anställda att börja mötas med hjälp av tekniken. Organisationen stretar emot och många är rädda för att de ska ”skämma ut sig” p.g.a. bristande kunskap.

http://www.vv.se/templates/page3____21038.aspx

Men för att få den insikten krävs det att man provar själv

”Exemplets makt är stor: låt anställda få prova på hur det är att t.ex. delta i en videokonferens, eller hur det är att dela dokument och chatta i en webbkonferens. Detta bör först göras under avdramatiserade former och inte i ett ’skarpt läge’”.

http://www.vv.se/templates/page3____21038.aspx

Och självklart blir det ingen dramatisk förändring förens ledningen börjar använda och ställa krav på möten och hur vi reser till dessa.

Ledningen bör föregå med gott exempel. Om en förändring i förhärskande rutiner ska komma till stånd i organisationen krävs det att förändringsarbetet stöds och beivras av ledningen. Ledningen bör följa upp användningen och kommunicera ut det i organisationen.

http://www.vv.se/templates/page3____21038.aspx

 

Brandkvinnan och Firefightertjejen

Det finns ett par SMO-studenter som bloggar om sitt liv och sina studier. Två exempel är Brandkvinnan och Firefightertjejen.

Är ni intresserade av hur det kan vara att läsa Skydd mot Olyckor kan detta vara ett bra sätt att sätta er in i hur utbildningen fungerar.

Jämför gärna med vilken bild som Räddningsverkets utbildningssida ger av utbildningen.

Jag tycker att de känns otroligt bra!

Denna vecka är den fjärde och sista på introduktionskursen på SMO distans. ”Kursen ger dig som studerande en omfattande introduktion till området skydd mot olyckor och ger dig förutsättningar för att tillgodogöra dig utbildningen.

Kursen omfattar pedagogik, individ- och grupputveckling, informationssökning, brandmannens roll, brand i hemmet och första hjälpen”.

De praktiska delarna av distansutbildningen sker på Sandöskolan.

Vi frågade distansstudenten Ivan Flodgren vad han tycker om utbildningen än så länge.

”Jag tycker att de känns otroligt bra! dels just pg av att man kan jobba medans man pluggar och därför inte blir beroende av en massa lån som inte vill ha, sen tycker jag att metoden man studerar på verkligen får en att ta till sig kunskaperna så dom inte kan passera på samma vis som de kan göra när man studerar på vanligt sätt.

Man är ju också väldigt beroende av att ha en bra komunikation i gruppen vilket även de är lärorikt, sen kanske inte tekniken är med oss alla gånger men det är den ju inte i de dagliga livet heller.. självklart blir man en precis lika bra SMO:are om inte kanske bättre, iaf på den teoretiska biten, och vad det gäller det praktiska så skall vi enligt lärarna ha precis lika mycket av de som övriga, sen kan jag själv tycka att man ändå lär sig bäst när man kommit ut i arbetslivet på riktigt”.

Martin Neldén som är kursansvarig för utbildningen intervjuas i senaste numret av Sirenen (sida 17).

Det är alldeles för tidigt för att dra några slutsatser om utbildningen men både elever och lärare verkar nöjda än så länge. Längre in i utbildningen, förutom Räddningsverkets ordinarie kvalitetsmätningar, är en extern utvärdering planerad. Detta för att se hur distansutbildning som metod fungerar på SMO-utbildningen.

”Vill man styra ett möte ska man se till att få ordet först”

Alla vet att det är mer eller mindre svårt att arbeta i grupp. Men vad är det som gör det så svårt?

Anna Malmbjer har studerat hur arbete och samtal i grupp fungerar bland universitetsstudenter

Grupparbeten blir allt vanligare på högskoleutbildningarna. Tanken är att studenterna genom att arbeta i små grupper ska vara aktiva, lära av varandra och samtidigt öva på att samarbeta, lyssna på andra, argumentera för sina idéer och planera det gemensamma arbetet. Både de flesta lärare och studenter vet dock att grupparbete inte alltid fungerar som det är tänkt. Anna Malmbjer har i sin avhandling Skilda världar studerat några nyblivna lärarstudenters första grupparbeten och -samtal för att ta reda på vad som egentligen händer i gruppen och vilka faktorer som bestämmer hur arbetet utvecklas.

Från forskning.se

Forskningen baseras på grupparbeten i en fysisk skola men antagligen drivs vi av samma mekanismer även i nätbaserade gruppsamtal. Dock visar forskningen och även vår egen utbildning att mönster för kommunikation ändras när de sker på webben. Hoppas det kommer mer forskning även om detta.

Tyvärr finns inte avhandlingen att läsa på nätet men du kan beställa den på Uppsala universitets webbplats.