Imitation, plagiat eller fusk?

november 19, 2008

fuskIdag var Lärstödscentrum på seminariet som KK-stiftelsen anordnade om Internetfusk. Dagen startade med att Lars-Erik Nilsson (Universitetslektor). Just nu jobbar han två forskningsprojekt som kallas Learn it.

Lars-Erik berättade att om de problemdiskurser som lärare behöver hantera i studenternas och lärares olika syn på fusk

  • Moral försämras
  • Hot mot professionella ethos
  • Tekniken blir ett hot
  • Utbildningskvalitén urholkas
  • Oror för studenternas rättssäkerhet
  • Hur ser våra etiska praktiker ut och vilka subjektspositioner blir möjliga?
  • Hur hanterar vi studenternas historier?
  • Vilka regler har studenterna problem att hantera och varför?

Lärare och utbildningsinstitutioner har en annan syn på detta än eleverna. Och ofta tar skolan på sig rollen att få studenterna att passa in i systemet. Exempel på böcker som kan kopplas till detta är

  • Durkheim (1925) Kulturell asymmetri
  • Horowitz (1987) College men, outsiders and rebels
  • Sabat och Harré (1999) Maligna positioner
  • Prensky (2001) Digital natives, digital immigrants

För den som tror vi fuskar mer nu har inget stöd i sina argument från forskningen. Däremot kan man se att antal rapporterade fall till disciplinnämnder har ökat när det gäller plagiering av texter från nätet. Synen på vad som betraktas som fusk vid en tidpunkt, behöver inte göra det vid en annan. Förut var det tex fusk att använda en formelsamling.

Han tog också upp att definitionerna och förhållningssätten till fusk och plagiat är föränderligt. Genom enkätstudier har Nilsson funnit att de flesta ser detta som fusk

  • Identitetsbyte (dvs skriva sitt eget namn på någon annans uppsats)
  • Gör annan persons arbete
  • Ändra data
  • Fusklappar
  • Utelämna citat
  • Att köpa och stjäla arbetet
  • Fabricera referenser

Dessa faktorer gör fusket extra illa

  • Ingen eller ringa arbetsinsats
  • Medför egna fördelar eller nackdelar
  • Det finns traditioner i argumentationer
  • Det finns ambivalens

Detta gör att lärare anar misstanke

  • Socialt värde
  • Påtagligt bevis
  • Indirekta bevis
  • Möjligheten att studenten lämnade fel fil, de levde och studerade ihop, instruktioner kan ha missuppfattats
  • Saker är för lika varandra i texten
  • För hög kvalitet?

Det finns tre typer av ”fuskare”

Den lärande:

Jag har väl rätt att försöka och göra fel (ändra modell, jag skriver inte bättre, jag har blivit tillsagd att imitera hur Svenskar skriver) osv.

Expert:

Jag vet hur reglerna skall tolkas (skriva essä, skriva en draft, rätt till min inlärningsstil)

Offer:

Jag kunde faktiskt inte rå för det här (tekniska problem, personliga problem, felaktiga instruktioner, slarv, offer för systemet och sekretess)

Dessa frågor diskuterade vi efter genomgången

  • Vilka sociokulturella hänsyn kan vara rimliga att ta?
  • Hur ska vi förhålla oss till skillnaden mellan imitation och plagiering?
  • Rättssäker examination?
  • Skilj på lärkontexter
  • Mät kunnande enligt kontext och villkor!
  • Texter som ”överlappar” varandra i jämförelser med originaltexterna
  • Ha introduktioner om hur man hanterar material etc. vid kursstart
  • Ökat krav på individuell examination, självständigt arbete
  • Processen är arbetet och inte rapporten eller inlämningen i sig självt

  • Plagiering – ett pedagogiskt problem men det kan utmanas genom att studenterna/eleverna lär sig att jämföra Internets sajter och lär sig att hantera olika källor
  • Vilka kunskaper ska vi mäta idag (nutiden)?
  • Vilka redskap ska användas för examination? Vilka former?
  • Konflikt mellan juridik och pedagogik
  • Hur organiserar vi lärandet för att undvika plagiat?
  • Många elever och studerande imiterar och undersöker hur andra kamrater och grupper löst uppgifter, projektarbeten med mera
  • Hur kan studenterna frigöra sig från originalet?
  • Lärande som organisation

Under eftermiddagspasset fick vi ta del av Anders Eklöf (Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad). Han har gjort studier i en Gymnasieskola i södra Sverige om hur eleverna hanterar exempelvis projektarbeten under första och andra året. Det fanns fall där dem som studerade första året inte visste hur man gör referat till en text. De blev förvånade och undrade varför de inte lärt sig detta tidigare under skolåren.

Eklöf visade bild- och ljud presentationer om vad elever gör när de ska lösa uppgifter. Många vänder sig inte direkt till läraren som är handleder projektet utan frågar kamrater och jämför andra gruppers resultat. De drar sina slutsatser därifrån hur de ska hantera uppgiften. De kan till och med fråga andra lärare som inte har med projektet att göra för att få svar på frågor.

Frågor som Eklöf ställde under seminariet till oss:

  • Vad finns i ryggsäcken?
  • Självständigt skrivande på gymnasiet – vad är problemet?

Eklöf menade att nästa generation av högskolestuderande brottas med frågor om hur man hanterar referenser och det finns många olika källor att förhålla sig till idag. Deras sätt att förstå projektarbete och problematiker när de ska lösa problem påverkar resultaten.

Dessa dilemman fann Eklöf när han studerade hur gymnasieeleverna löste sina problem

· Projekt – temainriktade arbetsformer

· Tekniken

· Instruktionen

· Informationssökningen

· Urvalet

· Skrivandet

· Etik och pragmatik

· Begrepp och processförståelse

Och är det alltid fusk

· Föräldramedverkan?

· Hur används resurserna runt omkring mig?

· När är det okej att eleverna ber om språkgranskning?

· Grupper jämför med andra grupper vilket leder till kvantitativa problem. Här blir mindre fokus på det kvalitativa.

· Man vänder sig till kamrater för att lösa uppgifterna

· Plockar upp egna texter och gruppens

· Läraren är inte med och man frågar andra lärare, experter, vänner och grupper istället. Eleven vill verka självständig inför läraren för att få bra betyg i det ”självständiga arbetet”. Syfte för eleven är att dölja det han eller hon inte kan.

Vad är egentligen ”att referera”? Vad betyder detta? Hur används någon annans idé?

Enligt Eklöf lägger Ungdomar ner stor energi på att försöka förstå och skapa mening. De försöker förhålla sig till olika kravnivåer som inte alltid är tydliga. Vilka krav ställer vi på vilken nivå?

Sen diskuterade vi

  • Vad innebär begreppen självständighet, originalitet och författarskap för oss?
  • Vilka resurser är rimliga att använda innan vi kallar det för fusk?
  • Vilka möjligheter finns att utforma gällande instruktioner som stödjer, snarare än styr?
  • Vi behöver utmana regelsystemen för att vidareutvecklas
  • Mer argumentation, innehåll, analys
  • Alla människor är inte lingvister
  • Varför är vi så extremt textbundna vid examinationer?
  • Se och hantera olika uttrycksmedel!
  • Gå bort från det formella en aning
  • En ny examenskultur behöver utvecklas
  • Vi behöver överbrygga digitala kompetens klyftor
  • Vad finns i de digitala formerna som kan vara användbara?
  • Vilka argument är rimliga?
  • Brott om man vilseleder i exempelvis referat
  • Vad är misstag eller inte?

Dagen avslutades med en paneldiskussion med experter och publik! Här kommer sammanfattningen av denna:

  • Mötet mellan skrivandet och den tekniska utvecklingen!
  • Använda tekniken för att hantera skrivandet
  • Idag är det stor skillnad mellan skola och fritid
  • Lärande eller organiserat lärande?
  • Vill vi bli en lärande befolkning?
  • Det har hänt något fundamentalt i textutvecklingen. Vi har fler källor att förhålla oss till idag.
  • Upplösning av det linjära skrivandet
  • I vilka fall blir fusket ett problem?
  • Vad är vetenskap, fusk, plagiering, kunskap etc. (kulturella skillnader finns här)
  • Hur vi förhåller oss till fusk och plagiat?
  • Hur examinerar vi?
  • Examinerar vi i enlighet med vad vi lär ut?
  • Höj bedömningskompetensen!
  • Språkhjälp
  • Bygg säkra system och rutiner
  • Stödja diskussion, tydliga instruktioner
  • Vad är det som betygsätts? Hur höga är kraven?
  • Jobba bort hinder! Var drivande!
  • Hur organiserar vi lärande?
  • Matchar kraven på dagens examinationsformer nutiden?
Annonser

På webben är vi inte bara konsumenter

november 17, 2008

När våra elever ska omvandla sina nya kunskaper till uppsatser, besvara prov osv borde de som vill också ha möjlighet att skapa medieproduktioner. Allt handlar ju om hur vi väljer att mäta deras kunskaper, och de borde väl kunna nå kursmålen på andra sätt också?


Vi testar undersökningsverktyget

oktober 30, 2008

Tillsammans är vi starka

oktober 27, 2008

Den senaste tiden har vi skrivit en del om hur ungdomar (yngre än våra nuvarande elever) ser på och använder webben och inte lika mycket om rena distansutbildningsfrågor (om olika verktyg och plattformar). Men dessa frågor hänger starkt ihop och hur unga ser på webben som en social arena för möten och samarbeten.

Dagens nyheter skriver om hur informella massamarbeten sker på nätet. Detta är bland annat filmprojekt som stora mediehögskolor eller filminstitut skulle ha drömt om för ett par år sen. Och dessa drivs nu av frivilliga individer utan egentliga kopplingar men med samma mål, att skapa film oavsett om man är amatör eller Oscarnominerad regissör som Spike Jonez.

”The 1 second film” är filmhistoriens största samarbete någonsin. Vem som helst är välkommen att inte bara producera… … I skrivande stund har Mullick efter åtta år samlat 9.842 producenter från 59 länder”.

Generellt har begrepp som producent och konsument börjat suddas ut och fler och fler blir delaktiga i skaparprocessen. Samma utveckling har skett inom pedagogiken de senaste decennierna med studentaktiva arbetsformer och en syn på lärande där eleven är den aktiva och den som själv skapar kunskap. Därför blir de senaste årens webbutveckling med fokus på samarbete så väldigt intressant särskilt för skolan och utbildningar som våra där eleverna ska jobba med samhällsfrågor och människor efter sina studier.

”Förmågan till samarbete skiljer den kulturella människan från vilddjuret, men det är först med det senaste decenniets tekniska utveckling som nya digitala samarbetsformer har börjat sudda ut gränsen mellan producent och konsument. Plötsligt finns massor av prosumenter. 2006 var, enligt författarna Don Tapscott och Anthony D Williams, året då ”samarbete” blev ett honnörsord, då ”programmerbara” webbplatser gick om världsvävens gamla ”statiska” giganter: Wikipedia blev större än Britannica, Blogger större än CNN, Google maps större än Mapquest”.

Det är verkligen intressant att fundera på hur skolor och lärarrollen kommer att se ut i framtiden när man idag kan samarbeta och lära tillsammans med experter över hela världen. Och hur ser framtidens lärandemiljöer ut? Vi experimenterar med bloggar och wikis i SMO distansen för att öka de sociala inslagen med den omvärld eleverna ska verka inom efter att de är ”färdiga” med sin utbildning hos oss. Men riktigt bra verktyg för lärande som också innehåller administration och uppföljning saknas.

”Kontentan? Nu är tiden kommen att lägga i en överväxel. ”Starka samarbeten” är mycket mer än bara wiki-teknik. Akademiker och professionella aktörer har till slut insett vikten av en mer seriös digital samverkan. Jämte amatörkulten kommer vi att få vetenskapliga samarbeten som använder massklassen men ”ägs” eller redigeras av specialister med verklig expertis. Med alexandrisk idealism drömmer Sanger om flera framtida projekt: en revolutionärt redigerad Book of the World, ett konceptuellt indexerat lexikon, ett verk som summerar världens alla kontroversiella åsikter och argument samt en webbplats för omedelbar kronologisk historieskrivning i realtid”.

Läs gärna hela den tänkvärda artikeln, den är väldigt bra och ger en historisk bakgrund till Nätgenerationen och ger kritiska synpunkter på vad som händer när ”amatörer” skapar material som förut ”experterna” hade ensamrätt till.


Unga kvinnor erövrar nätet med hjälp av bloggar

oktober 22, 2008

 

Nu duggar rapporterna om Internet och unga mediavanor tätt. Den här veckan släppte även WII, World Internet Institute rapporten Svenskarna och Internet 2008.

 

Vi har inte läst den själva än men Beta Alfa skriver om den. Den som trodde att bloggarna och de sociala medierna bara vara en fluga får minst sagt tänka om.

”Bloggande har blivit poppis bland tjejer upp till 30 år. I åldrarna 16-18 år har 28 procent en egen blogg. I samhället i övrigt är det några få procent, som synes nedan.

350 tusen svenskar har en egen blogg. Det är 6 procent av de som är online. Hela 1,9 miljoner svenskar läser uppskattningsvis bloggar. Det är 33 procent av de som är online”.

Från Beta Alfa

”De unga männen har länge dominerat Internet. De har ägnat betydligt mer tid än de unga kvinnorna åt att vara ute på nätet. Det är dom som har spelat olika spel. Det är dom som i huvudsak har fildelat och laddat ner musik och videos. Men nu har de fått konkurrens från de unga kvinnorna. Äntligen har de hittat något som passar deras behov och intresse. Det handlar om bloggar. En individuell webbsida där man kan uttrycka sina tankar och publicera sina bilder och där det finns utrymmer för kommentarer från andra”.

Från WII: Svenskarna och Internet 2008


Framtiden är rörlig

oktober 19, 2008

En sak är säker, framtiden(s webb) kommer inte se ut som den gör idag!

Tekniken i form av hårdvara kommer mer eller mindre att försvinna. Vi kommer att bli mer sammankopplade med varandra. Detta kommer att få stora konsekvenser för våra kommunikationsvanor, hur vi möts och ser på mötet (också i det fysiska rummet). Självklart kommer detta också att påverka vårt sätt att ta till oss information och möjligheterna att lära oss saker.

Mindpark.se har varit på Future of Web (FOWA) Applications i London och rapporterar om webbens framtid där interneteliten höll till ett par dagar förra veckan. På mindparks blogg hittar du 10 teser om webbens framtid och för oss är följande citat extra intressant.

”Och pratar man om “mobile” är det absolut inte ett substantiv, utan ett verb. Givetvis kommer vi att bli allt mer mobila. Mobila användare är lika självklart som internet självt. Men det handlar inte om anpassningar till andra skärmstorlekar eller sämre bandbredd – det handlar om att vi måste förstå och bygga för de helt nya krav och behov som uppstår när användarna inte längre är bundna. Vad innebär det med location, orientation och activity i mobilen, egentligen”.

Distansutbildningen var från början helt synonymt med en kille eller tjej som satt hemma helt själv och enbart med läraren. Mobila lösningar ger möjlighet att göra samhället, närmiljön eller vart som helst till en lika självklar studie- och lärandemiljö för våra studenter och lärare. Framtiden för webben har en lika spännande framtid som skolan.

FOWAs webbplats kan du också se alla föreläsningar i efterhand


Kurs i distansmetodik

oktober 14, 2008

Under tre veckors tid har Elisabeth och Monica från lärstöd samt några lärare, bibliotekarier och IT-personal från räddningsverkets fem skolor, gått en kurs i distansmetodik som Institutionen för Medier och Lärande (IML) på Umeå Universitet håller i. Kursen syftar väl kanske främst till att väcka intresse hos lärarna att exempelvis lära sig olika metoder att själv producera läromedel (instruktionsfilmer eller andra lärobjekt). Kursen genomfördes på distans över Internet med två närträffar som uppstart och avslut, för att lärarna skulle få prova på hur det kändes att vara elever. Det genomfördes även grupparbeten och möten via e-mötessystemet Adobe Connect, vilket var ett förhållandevis nytt system för många av deltagarna. Naturligtvis blev det även en hel del diskussioner kring det pedagogiska; hur handleder man elever på distans? hur kan man examinera på distans?

Som slutuppgift på kursen fick vi även göra ett eget lärobjekt som kan användas i undervisningen. Några grupper valde att arbeta med film och andra valde att göra ett webbbaserat lärobjekt. Vi fick även lära oss lite mer om Podcasting; att prenumenera på podsändningar.  Där läraren till exempel kan skicka ut filmklipp eller korta instruktionsfilmer till eleverna, som eleverna kan titta på i Itunes eller ladda till sin Ipod och bära med sig överallt. En spännande variant som vi kanske kan börja med i distansundervisningen?