Idag var Lärstödscentrum på seminariet som KK-stiftelsen anordnade om Internetfusk. Dagen startade med att Lars-Erik Nilsson (Universitetslektor). Just nu jobbar han två forskningsprojekt som kallas Learn it.
Lars-Erik berättade att om de problemdiskurser som lärare behöver hantera i studenternas och lärares olika syn på fusk
- Moral försämras
- Hot mot professionella ethos
- Tekniken blir ett hot
- Utbildningskvalitén urholkas
- Oror för studenternas rättssäkerhet
- Hur ser våra etiska praktiker ut och vilka subjektspositioner blir möjliga?
- Hur hanterar vi studenternas historier?
- Vilka regler har studenterna problem att hantera och varför?
Lärare och utbildningsinstitutioner har en annan syn på detta än eleverna. Och ofta tar skolan på sig rollen att få studenterna att passa in i systemet. Exempel på böcker som kan kopplas till detta är
- Durkheim (1925) Kulturell asymmetri
- Horowitz (1987) College men, outsiders and rebels
- Sabat och Harré (1999) Maligna positioner
- Prensky (2001) Digital natives, digital immigrants
För den som tror vi fuskar mer nu har inget stöd i sina argument från forskningen. Däremot kan man se att antal rapporterade fall till disciplinnämnder har ökat när det gäller plagiering av texter från nätet. Synen på vad som betraktas som fusk vid en tidpunkt, behöver inte göra det vid en annan. Förut var det tex fusk att använda en formelsamling.
Han tog också upp att definitionerna och förhållningssätten till fusk och plagiat är föränderligt. Genom enkätstudier har Nilsson funnit att de flesta ser detta som fusk
- Identitetsbyte (dvs skriva sitt eget namn på någon annans uppsats)
- Gör annan persons arbete
- Ändra data
- Fusklappar
- Utelämna citat
- Att köpa och stjäla arbetet
- Fabricera referenser
Dessa faktorer gör fusket extra illa
- Ingen eller ringa arbetsinsats
- Medför egna fördelar eller nackdelar
- Det finns traditioner i argumentationer
- Det finns ambivalens
Detta gör att lärare anar misstanke
- Socialt värde
- Påtagligt bevis
- Indirekta bevis
- Möjligheten att studenten lämnade fel fil, de levde och studerade ihop, instruktioner kan ha missuppfattats
- Saker är för lika varandra i texten
- För hög kvalitet?
Det finns tre typer av ”fuskare”
Den lärande:
Jag har väl rätt att försöka och göra fel (ändra modell, jag skriver inte bättre, jag har blivit tillsagd att imitera hur Svenskar skriver) osv.
Expert:
Jag vet hur reglerna skall tolkas (skriva essä, skriva en draft, rätt till min inlärningsstil)
Offer:
Jag kunde faktiskt inte rå för det här (tekniska problem, personliga problem, felaktiga instruktioner, slarv, offer för systemet och sekretess)
Dessa frågor diskuterade vi efter genomgången
- Vilka sociokulturella hänsyn kan vara rimliga att ta?
- Hur ska vi förhålla oss till skillnaden mellan imitation och plagiering?
- Rättssäker examination?
- Skilj på lärkontexter
- Mät kunnande enligt kontext och villkor!
- Texter som ”överlappar” varandra i jämförelser med originaltexterna
- Ha introduktioner om hur man hanterar material etc. vid kursstart
- Ökat krav på individuell examination, självständigt arbete
- Processen är arbetet och inte rapporten eller inlämningen i sig självt
- Plagiering – ett pedagogiskt problem men det kan utmanas genom att studenterna/eleverna lär sig att jämföra Internets sajter och lär sig att hantera olika källor
- Vilka kunskaper ska vi mäta idag (nutiden)?
- Vilka redskap ska användas för examination? Vilka former?
- Konflikt mellan juridik och pedagogik
- Hur organiserar vi lärandet för att undvika plagiat?
- Många elever och studerande imiterar och undersöker hur andra kamrater och grupper löst uppgifter, projektarbeten med mera
- Hur kan studenterna frigöra sig från originalet?
- Lärande som organisation
Under eftermiddagspasset fick vi ta del av Anders Eklöf (Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad). Han har gjort studier i en Gymnasieskola i södra Sverige om hur eleverna hanterar exempelvis projektarbeten under första och andra året. Det fanns fall där dem som studerade första året inte visste hur man gör referat till en text. De blev förvånade och undrade varför de inte lärt sig detta tidigare under skolåren.
Eklöf visade bild- och ljud presentationer om vad elever gör när de ska lösa uppgifter. Många vänder sig inte direkt till läraren som är handleder projektet utan frågar kamrater och jämför andra gruppers resultat. De drar sina slutsatser därifrån hur de ska hantera uppgiften. De kan till och med fråga andra lärare som inte har med projektet att göra för att få svar på frågor.
Frågor som Eklöf ställde under seminariet till oss:
- Vad finns i ryggsäcken?
- Självständigt skrivande på gymnasiet – vad är problemet?
Eklöf menade att nästa generation av högskolestuderande brottas med frågor om hur man hanterar referenser och det finns många olika källor att förhålla sig till idag. Deras sätt att förstå projektarbete och problematiker när de ska lösa problem påverkar resultaten.
Dessa dilemman fann Eklöf när han studerade hur gymnasieeleverna löste sina problem
· Projekt – temainriktade arbetsformer
· Tekniken
· Instruktionen
· Informationssökningen
· Urvalet
· Skrivandet
· Etik och pragmatik
· Begrepp och processförståelse
Och är det alltid fusk
· Föräldramedverkan?
· Hur används resurserna runt omkring mig?
· När är det okej att eleverna ber om språkgranskning?
· Grupper jämför med andra grupper vilket leder till kvantitativa problem. Här blir mindre fokus på det kvalitativa.
· Man vänder sig till kamrater för att lösa uppgifterna
· Plockar upp egna texter och gruppens
· Läraren är inte med och man frågar andra lärare, experter, vänner och grupper istället. Eleven vill verka självständig inför läraren för att få bra betyg i det ”självständiga arbetet”. Syfte för eleven är att dölja det han eller hon inte kan.
Vad är egentligen ”att referera”? Vad betyder detta? Hur används någon annans idé?
Enligt Eklöf lägger Ungdomar ner stor energi på att försöka förstå och skapa mening. De försöker förhålla sig till olika kravnivåer som inte alltid är tydliga. Vilka krav ställer vi på vilken nivå?
Sen diskuterade vi
- Vad innebär begreppen självständighet, originalitet och författarskap för oss?
- Vilka resurser är rimliga att använda innan vi kallar det för fusk?
- Vilka möjligheter finns att utforma gällande instruktioner som stödjer, snarare än styr?
- Vi behöver utmana regelsystemen för att vidareutvecklas
- Mer argumentation, innehåll, analys
- Alla människor är inte lingvister
- Varför är vi så extremt textbundna vid examinationer?
- Se och hantera olika uttrycksmedel!
- Gå bort från det formella en aning
- En ny examenskultur behöver utvecklas
- Vi behöver överbrygga digitala kompetens klyftor
- Vad finns i de digitala formerna som kan vara användbara?
- Vilka argument är rimliga?
- Brott om man vilseleder i exempelvis referat
- Vad är misstag eller inte?
Dagen avslutades med en paneldiskussion med experter och publik! Här kommer sammanfattningen av denna:
- Mötet mellan skrivandet och den tekniska utvecklingen!
- Använda tekniken för att hantera skrivandet
- Idag är det stor skillnad mellan skola och fritid
- Lärande eller organiserat lärande?
- Vill vi bli en lärande befolkning?
- Det har hänt något fundamentalt i textutvecklingen. Vi har fler källor att förhålla oss till idag.
- Upplösning av det linjära skrivandet
- I vilka fall blir fusket ett problem?
- Vad är vetenskap, fusk, plagiering, kunskap etc. (kulturella skillnader finns här)
- Hur vi förhåller oss till fusk och plagiat?
- Hur examinerar vi?
- Examinerar vi i enlighet med vad vi lär ut?
- Höj bedömningskompetensen!
- Språkhjälp
- Bygg säkra system och rutiner
- Stödja diskussion, tydliga instruktioner
- Vad är det som betygsätts? Hur höga är kraven?
- Jobba bort hinder! Var drivande!
- Hur organiserar vi lärande?
- Matchar kraven på dagens examinationsformer nutiden?
Publicerat av Lärstödscentrum 
OBS: Kom ihåg att släcka brinnande ljus när du inte är i närheten!
Lärstödsnytt 