Imitation, plagiat eller fusk?

Idag var Lärstödscentrum på seminariet som KK-stiftelsen anordnade om Internetfusk. Dagen startade med att Lars-Erik Nilsson (Universitetslektor). Just nu jobbar han två forskningsprojekt som kallas Learn it.

Lars-Erik berättade att om de problemdiskurser som lärare behöver hantera i studenternas och lärares olika syn på fusk

• Moral försämras
• Hot mot professionella ethos
• Tekniken blir ett hot
• Utbildningskvalitén urholkas
• Oror för studenternas rättssäkerhet
• Hur ser våra etiska praktiker ut och vilka subjektspositioner blir möjliga?
• Hur hanterar vi studenternas historier?
• Vilka regler har studenterna problem att hantera och varför?

Lärare och utbildningsinstitutioner har en annan syn på detta än eleverna. Och ofta tar skolan på sig rollen att få studenterna att passa in i systemet. Exempel på böcker som kan kopplas till detta är

• Durkheim (1925) Kulturell asymmetri
• Horowitz (1987) College men, outsiders and rebels
• Sabat och Harré (1999) Maligna positioner
• Prensky (2001) Digital natives, digital immigrants

För den som tror vi fuskar mer nu har inget stöd i sina argument från forskningen. Däremot kan man se att antal rapporterade fall till disciplinnämnder har ökat när det gäller plagiering av texter från nätet. Synen på vad som betraktas som fusk vid en tidpunkt, behöver inte göra det vid en annan. Förut var det tex fusk att använda en formelsamling.

Han tog också upp att definitionerna och förhållningssätten till fusk och plagiat är föränderligt. Genom enkätstudier har Nilsson funnit att de flesta ser detta som fusk

• Identitetsbyte (dvs skriva sitt eget namn på någon annans uppsats)
• Gör annan persons arbete
• Ändra data
• Fusklappar
• Utelämna citat
• Att köpa och stjäla arbetet
• Fabricera referenser

Dessa faktorer gör fusket extra illa

• Ingen eller ringa arbetsinsats
• Medför egna fördelar eller nackdelar
• Det finns traditioner i argumentationer
• Det finns ambivalens

Detta gör att lärare anar misstanke

• Socialt värde
• Påtagligt bevis
• Indirekta bevis
• Möjligheten att studenten lämnade fel fil, de levde och studerade ihop, instruktioner kan ha missuppfattats
• Saker är för lika varandra i texten
• För hög kvalitet?

Det finns tre typer av ”fuskare”

Den lärande:

Jag har väl rätt att försöka och göra fel (ändra modell, jag skriver inte bättre, jag har blivit tillsagd att imitera hur Svenskar skriver) osv.

Expert:

Jag vet hur reglerna skall tolkas (skriva essä, skriva en draft, rätt till min inlärningsstil)

Offer:

Jag kunde faktiskt inte rå för det här (tekniska problem, personliga problem, felaktiga instruktioner, slarv, offer för systemet och sekretess)

Dessa frågor diskuterade vi efter genomgången

• Vilka sociokulturella hänsyn kan vara rimliga att ta?
• Hur ska vi förhålla oss till skillnaden mellan imitation och plagiering?
• Rättssäker examination?
• Skilj på lärkontexter
• Mät kunnande enligt kontext och villkor!
• Texter som ”överlappar” varandra i jämförelser med originaltexterna
• Ha introduktioner om hur man hanterar material etc. vid kursstart
• Ökat krav på individuell examination, självständigt arbete
• Processen är arbetet och inte rapporten eller inlämningen i sig självt

• Plagiering – ett pedagogiskt problem men det kan utmanas genom att studenterna/eleverna lär sig att jämföra Internets sajter och lär sig att hantera olika källor
• Vilka kunskaper ska vi mäta idag (nutiden)?
• Vilka redskap ska användas för examination? Vilka former?
• Konflikt mellan juridik och pedagogik
• Hur organiserar vi lärandet för att undvika plagiat?
• Många elever och studerande imiterar och undersöker hur andra kamrater och grupper löst uppgifter, projektarbeten med mera
• Hur kan studenterna frigöra sig från originalet?
• Lärande som organisation

Under eftermiddagspasset fick vi ta del av Anders Eklöf (Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad). Han har gjort studier i en Gymnasieskola i södra Sverige om hur eleverna hanterar exempelvis projektarbeten under första och andra året. Det fanns fall där dem som studerade första året inte visste hur man gör referat till en text. De blev förvånade och undrade varför de inte lärt sig detta tidigare under skolåren.

Eklöf visade bild- och ljud presentationer om vad elever gör när de ska lösa uppgifter. Många vänder sig inte direkt till läraren som är handleder projektet utan frågar kamrater och jämför andra gruppers resultat. De drar sina slutsatser därifrån hur de ska hantera uppgiften. De kan till och med fråga andra lärare som inte har med projektet att göra för att få svar på frågor.

Frågor som Eklöf ställde under seminariet till oss:

• Vad finns i ryggsäcken?
• Självständigt skrivande på gymnasiet – vad är problemet?

Eklöf menade att nästa generation av högskolestuderande brottas med frågor om hur man hanterar referenser och det finns många olika källor att förhålla sig till idag. Deras sätt att förstå projektarbete och problematiker när de ska lösa problem påverkar resultaten.

Dessa dilemman fann Eklöf när han studerade hur gymnasieeleverna löste sina problem

· Projekt – temainriktade arbetsformer

· Tekniken

· Instruktionen

· Informationssökningen

· Urvalet

· Skrivandet

· Etik och pragmatik

· Begrepp och processförståelse

Och är det alltid fusk

· Föräldramedverkan?

· Hur används resurserna runt omkring mig?

· När är det okej att eleverna ber om språkgranskning?

· Grupper jämför med andra grupper vilket leder till kvantitativa problem. Här blir mindre fokus på det kvalitativa.

· Man vänder sig till kamrater för att lösa uppgifterna

· Plockar upp egna texter och gruppens

· Läraren är inte med och man frågar andra lärare, experter, vänner och grupper istället. Eleven vill verka självständig inför läraren för att få bra betyg i det ”självständiga arbetet”. Syfte för eleven är att dölja det han eller hon inte kan.

Vad är egentligen ”att referera”? Vad betyder detta? Hur används någon annans idé?

Enligt Eklöf lägger Ungdomar ner stor energi på att försöka förstå och skapa mening. De försöker förhålla sig till olika kravnivåer som inte alltid är tydliga. Vilka krav ställer vi på vilken nivå?

Sen diskuterade vi

• Vad innebär begreppen självständighet, originalitet och författarskap för oss?
• Vilka resurser är rimliga att använda innan vi kallar det för fusk?
• Vilka möjligheter finns att utforma gällande instruktioner som stödjer, snarare än styr?
• Vi behöver utmana regelsystemen för att vidareutvecklas
• Mer argumentation, innehåll, analys
• Alla människor är inte lingvister
• Varför är vi så extremt textbundna vid examinationer?
• Se och hantera olika uttrycksmedel!
• Gå bort från det formella en aning
• En ny examenskultur behöver utvecklas
• Vi behöver överbrygga digitala kompetens klyftor
• Vad finns i de digitala formerna som kan vara användbara?
• Vilka argument är rimliga?
• Brott om man vilseleder i exempelvis referat
• Vad är misstag eller inte?

Dagen avslutades med en paneldiskussion med experter och publik! Här kommer sammanfattningen av denna:

• Mötet mellan skrivandet och den tekniska utvecklingen!
• Använda tekniken för att hantera skrivandet
• Idag är det stor skillnad mellan skola och fritid
• Lärande eller organiserat lärande?
• Vill vi bli en lärande befolkning?
• Det har hänt något fundamentalt i textutvecklingen. Vi har fler källor att förhålla oss till idag.
• Upplösning av det linjära skrivandet
• I vilka fall blir fusket ett problem?
• Vad är vetenskap, fusk, plagiering, kunskap etc. (kulturella skillnader finns här)
• Hur vi förhåller oss till fusk och plagiat?
• Hur examinerar vi?
• Examinerar vi i enlighet med vad vi lär ut?
• Höj bedömningskompetensen!
• Språkhjälp
• Bygg säkra system och rutiner
• Stödja diskussion, tydliga instruktioner
• Vad är det som betygsätts? Hur höga är kraven?
• Jobba bort hinder! Var drivande!
• Hur organiserar vi lärande?
• Matchar kraven på dagens examinationsformer nutiden?

Internetfusk

• Hur hanterar du fusk?
• Vad är fusk?
• Fattas det verktyg i CuRSnet som upptäcker plagiering?
• Bör man ha frågor där det går att kopiera svar eller bör vi hitta frågor som stimulerar eleverna att skapa ny kunskap?

Inga av dessa frågor är lätta att svara på. Därför är det bra att smarta människor forskar på dessa frågor och dessutom har seminarium om detta den 19 november i Stockholm. Lärstödscentrum kommer att vara där, kommer du?

Läs mer om seminariet på KK-stiftelsens blogg. Du anmäler dig här.

”Detta så kallade ”internetfusk” har även skapat bekymmer för gymnasieskolan och grundskolans senare år. Meningarna har också gått isär kring hur man ska hantera fenomenet och t ex har företaget Urkund varit framgångsrikt när det gäller att sälja en tjänst som gör det möjligt att i efterhand kontrollera om en text är ”stulen” eller inte.

Det känns bra att konstatera att det numera finns svensk forskning kring frågan. Inom ramen för forskningsprogrammet LearnIT har Lars-Erik Nilsson disputerat med avhandlingen ”But Can’t You See They are Lying, Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change”. I avhandlingen har Lars-Erik Nilsson granskat hur studenter resonerar kring vad det innebär att producera ett unikt arbete och vilka former av samarbete som är acceptabla. Han konstaterar att studenterna har svårigheter att avgöra var gränsen går mellan ett gott arbete och fusk och vad som är acceptabelt enligt akademiska normer och enligt övriga skolsystemets sätt att se på saken”.

Vi har skrivit om Lars-Erik Nilssons avhandling förut

Hur förebygger du fusk?

På Göteborgs universitet har Lars-Erik Nilsson skrivit en avhandling om studenters syn på fusk (här finns mer information om avhandlingen).

Strulande teknik, tidsbrist och en pressad social situation så förklarar sig studenter som hamnat i högskolornas disciplinnämnder misstänkta för fusk. Men avhandlingen visar också att det inte bara är slöa och pressade studenter som ligger bakom ”fusket”.

”Ytterligare argument som anförs i nämnderna är okunskap om gällande regler eller argumentet att man faktiskt är på högskolan för att lära sig hur vetenskapliga texter bör utformas. Lars-Erik Nilsson har granskat studenternas argument i disciplinnämnderna när de förklarar hur de ser på att de anklagas för att vilseleda den egna högskolan i samband med examination”.

Plagiering är den vanligaste formen av fusk och där spelar internet en viktig roll.

”Samtidigt finns det tydliga krav från politiskt håll och från arbetslivet att studenter ska lära sig nya arbetsformer som bygger på att datorer, andra elektroniska hjälpmedel och tillämpningar som till exempel Internet används. Lars-Erik Nilsson uppfattning är att många studenter ofta inte förstår vad ett korrekt akademiskt skrivande innebär vid den egna entrén till högskolan och att de inte heller har någon träning på det”.

Lars-Erik skriver också att förståelsen hos studenterna för svårigheter med att avgöra var gränsen går mellan ett gott arbete och fusk ligger. Det finns alltså flera dimensioner i fusk, de som fuskar medvetet och de som tror att de gör ett jättebra arbete men egentligen plagierar.

Vi har skrivit om detta tidigare och i det inlägget ger Stig-Roland Rask konkreta tips på hur man som utbildningsanordnare motverkar fusk och utvecklar det pedagogiska arbetet.

· arbeta med hela processen och inte bara resultatet

· diskutera etik

· eleven/studenten utgår från sitt eget intresseområde

· problematisera

· lägg upp strukturen gemensamt

· kontinuerliga avstämningsmöten

· lär dig hur dina studenter uttrycker sig

· publicera arbetena på nätet

· ha en uppföljande dialog med eleven

Avhandlingen som Lars-Erik Nilsson skrivit har producerats i projektet IKT och Lärande i Lärarutbildningar.

Fuskande studenter eller systemfel i utbildningen?

Idag (aftonbladet och svd) kom rapporter att fusket ökar i högskolan igen. Oftast handlar dessa rapporter om att studenter tar uppsatser från nätet och lämnar in dom som sina egna. Plagiering har länge varit ett problem med detta har ökat stort i samband med att Internet växt. Så även på Räddningsverket. För att upptäcka detta har olika kan man använda särskilda verktyg som jämför students uppsats med material på nätet. Ett annat sätt är att läraren själv skriver in delar av texten i en söktjänst (exempel Google) och får svar om det är hämtat från nätet.

Men vi bör också tänka på att det är vissa uppgifter som är lättare att kopiera än andra. I stället för att i efterhand jaga ”fuskare” bör vi kanske anta den pedagogiska utmaning som detta innebär.

Stig-Roland Rask på KK-stiftelsen har 10 tips hur man istället kan arbeta med detta.

• För honom handlar det framförallt om att
• arbeta med hela processen och inte bara resultatet
• diskutera etik
• eleven/studenten utgår från sitt eget intresseområde
• problematisera
• lägg upp strukturen gemensamt
• kontinuerliga avstämningsmöten
• lär dig hur dina studenter uttrycker sig
• publicera arbetena på nätet
• ha en uppföljande dialog med eleven

läs hela artikeln

Även Dagens Nyheter skriver om detta,

Att plagiera texter från nätet blir lättare ju mer standardiserade och opersonliga uppsatsämnena är. Och ju mer anonym utbildningssituationen är, desto större blir frestelsen. En student som har nära kontakt med sin lärare inser att han eller hon ganska lätt kommer att bli genomskådad.

Det kräver framför allt att universiteslärarnas (alla lärare,vår anmärkning) ställning stärks. De måste få högre lön, bättre villkor, mindre undervisningsgrupper och ökad respekt och status. I gengäld måste de betrakta var och en av sina studenter som en förlorad son eller dotter.