Imitation, plagiat eller fusk?

november 19, 2008

fuskIdag var Lärstödscentrum på seminariet som KK-stiftelsen anordnade om Internetfusk. Dagen startade med att Lars-Erik Nilsson (Universitetslektor). Just nu jobbar han två forskningsprojekt som kallas Learn it.

Lars-Erik berättade att om de problemdiskurser som lärare behöver hantera i studenternas och lärares olika syn på fusk

  • Moral försämras
  • Hot mot professionella ethos
  • Tekniken blir ett hot
  • Utbildningskvalitén urholkas
  • Oror för studenternas rättssäkerhet
  • Hur ser våra etiska praktiker ut och vilka subjektspositioner blir möjliga?
  • Hur hanterar vi studenternas historier?
  • Vilka regler har studenterna problem att hantera och varför?

Lärare och utbildningsinstitutioner har en annan syn på detta än eleverna. Och ofta tar skolan på sig rollen att få studenterna att passa in i systemet. Exempel på böcker som kan kopplas till detta är

  • Durkheim (1925) Kulturell asymmetri
  • Horowitz (1987) College men, outsiders and rebels
  • Sabat och Harré (1999) Maligna positioner
  • Prensky (2001) Digital natives, digital immigrants

För den som tror vi fuskar mer nu har inget stöd i sina argument från forskningen. Däremot kan man se att antal rapporterade fall till disciplinnämnder har ökat när det gäller plagiering av texter från nätet. Synen på vad som betraktas som fusk vid en tidpunkt, behöver inte göra det vid en annan. Förut var det tex fusk att använda en formelsamling.

Han tog också upp att definitionerna och förhållningssätten till fusk och plagiat är föränderligt. Genom enkätstudier har Nilsson funnit att de flesta ser detta som fusk

  • Identitetsbyte (dvs skriva sitt eget namn på någon annans uppsats)
  • Gör annan persons arbete
  • Ändra data
  • Fusklappar
  • Utelämna citat
  • Att köpa och stjäla arbetet
  • Fabricera referenser

Dessa faktorer gör fusket extra illa

  • Ingen eller ringa arbetsinsats
  • Medför egna fördelar eller nackdelar
  • Det finns traditioner i argumentationer
  • Det finns ambivalens

Detta gör att lärare anar misstanke

  • Socialt värde
  • Påtagligt bevis
  • Indirekta bevis
  • Möjligheten att studenten lämnade fel fil, de levde och studerade ihop, instruktioner kan ha missuppfattats
  • Saker är för lika varandra i texten
  • För hög kvalitet?

Det finns tre typer av ”fuskare”

Den lärande:

Jag har väl rätt att försöka och göra fel (ändra modell, jag skriver inte bättre, jag har blivit tillsagd att imitera hur Svenskar skriver) osv.

Expert:

Jag vet hur reglerna skall tolkas (skriva essä, skriva en draft, rätt till min inlärningsstil)

Offer:

Jag kunde faktiskt inte rå för det här (tekniska problem, personliga problem, felaktiga instruktioner, slarv, offer för systemet och sekretess)

Dessa frågor diskuterade vi efter genomgången

  • Vilka sociokulturella hänsyn kan vara rimliga att ta?
  • Hur ska vi förhålla oss till skillnaden mellan imitation och plagiering?
  • Rättssäker examination?
  • Skilj på lärkontexter
  • Mät kunnande enligt kontext och villkor!
  • Texter som ”överlappar” varandra i jämförelser med originaltexterna
  • Ha introduktioner om hur man hanterar material etc. vid kursstart
  • Ökat krav på individuell examination, självständigt arbete
  • Processen är arbetet och inte rapporten eller inlämningen i sig självt

  • Plagiering – ett pedagogiskt problem men det kan utmanas genom att studenterna/eleverna lär sig att jämföra Internets sajter och lär sig att hantera olika källor
  • Vilka kunskaper ska vi mäta idag (nutiden)?
  • Vilka redskap ska användas för examination? Vilka former?
  • Konflikt mellan juridik och pedagogik
  • Hur organiserar vi lärandet för att undvika plagiat?
  • Många elever och studerande imiterar och undersöker hur andra kamrater och grupper löst uppgifter, projektarbeten med mera
  • Hur kan studenterna frigöra sig från originalet?
  • Lärande som organisation

Under eftermiddagspasset fick vi ta del av Anders Eklöf (Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad). Han har gjort studier i en Gymnasieskola i södra Sverige om hur eleverna hanterar exempelvis projektarbeten under första och andra året. Det fanns fall där dem som studerade första året inte visste hur man gör referat till en text. De blev förvånade och undrade varför de inte lärt sig detta tidigare under skolåren.

Eklöf visade bild- och ljud presentationer om vad elever gör när de ska lösa uppgifter. Många vänder sig inte direkt till läraren som är handleder projektet utan frågar kamrater och jämför andra gruppers resultat. De drar sina slutsatser därifrån hur de ska hantera uppgiften. De kan till och med fråga andra lärare som inte har med projektet att göra för att få svar på frågor.

Frågor som Eklöf ställde under seminariet till oss:

  • Vad finns i ryggsäcken?
  • Självständigt skrivande på gymnasiet – vad är problemet?

Eklöf menade att nästa generation av högskolestuderande brottas med frågor om hur man hanterar referenser och det finns många olika källor att förhålla sig till idag. Deras sätt att förstå projektarbete och problematiker när de ska lösa problem påverkar resultaten.

Dessa dilemman fann Eklöf när han studerade hur gymnasieeleverna löste sina problem

· Projekt – temainriktade arbetsformer

· Tekniken

· Instruktionen

· Informationssökningen

· Urvalet

· Skrivandet

· Etik och pragmatik

· Begrepp och processförståelse

Och är det alltid fusk

· Föräldramedverkan?

· Hur används resurserna runt omkring mig?

· När är det okej att eleverna ber om språkgranskning?

· Grupper jämför med andra grupper vilket leder till kvantitativa problem. Här blir mindre fokus på det kvalitativa.

· Man vänder sig till kamrater för att lösa uppgifterna

· Plockar upp egna texter och gruppens

· Läraren är inte med och man frågar andra lärare, experter, vänner och grupper istället. Eleven vill verka självständig inför läraren för att få bra betyg i det ”självständiga arbetet”. Syfte för eleven är att dölja det han eller hon inte kan.

Vad är egentligen ”att referera”? Vad betyder detta? Hur används någon annans idé?

Enligt Eklöf lägger Ungdomar ner stor energi på att försöka förstå och skapa mening. De försöker förhålla sig till olika kravnivåer som inte alltid är tydliga. Vilka krav ställer vi på vilken nivå?

Sen diskuterade vi

  • Vad innebär begreppen självständighet, originalitet och författarskap för oss?
  • Vilka resurser är rimliga att använda innan vi kallar det för fusk?
  • Vilka möjligheter finns att utforma gällande instruktioner som stödjer, snarare än styr?
  • Vi behöver utmana regelsystemen för att vidareutvecklas
  • Mer argumentation, innehåll, analys
  • Alla människor är inte lingvister
  • Varför är vi så extremt textbundna vid examinationer?
  • Se och hantera olika uttrycksmedel!
  • Gå bort från det formella en aning
  • En ny examenskultur behöver utvecklas
  • Vi behöver överbrygga digitala kompetens klyftor
  • Vad finns i de digitala formerna som kan vara användbara?
  • Vilka argument är rimliga?
  • Brott om man vilseleder i exempelvis referat
  • Vad är misstag eller inte?

Dagen avslutades med en paneldiskussion med experter och publik! Här kommer sammanfattningen av denna:

  • Mötet mellan skrivandet och den tekniska utvecklingen!
  • Använda tekniken för att hantera skrivandet
  • Idag är det stor skillnad mellan skola och fritid
  • Lärande eller organiserat lärande?
  • Vill vi bli en lärande befolkning?
  • Det har hänt något fundamentalt i textutvecklingen. Vi har fler källor att förhålla oss till idag.
  • Upplösning av det linjära skrivandet
  • I vilka fall blir fusket ett problem?
  • Vad är vetenskap, fusk, plagiering, kunskap etc. (kulturella skillnader finns här)
  • Hur vi förhåller oss till fusk och plagiat?
  • Hur examinerar vi?
  • Examinerar vi i enlighet med vad vi lär ut?
  • Höj bedömningskompetensen!
  • Språkhjälp
  • Bygg säkra system och rutiner
  • Stödja diskussion, tydliga instruktioner
  • Vad är det som betygsätts? Hur höga är kraven?
  • Jobba bort hinder! Var drivande!
  • Hur organiserar vi lärande?
  • Matchar kraven på dagens examinationsformer nutiden?
Annonser

Internetfusk

oktober 23, 2008
  • Hur hanterar du fusk?
  • Vad är fusk?
  • Fattas det verktyg i CuRSnet som upptäcker plagiering?
  • Bör man ha frågor där det går att kopiera svar eller bör vi hitta frågor som stimulerar eleverna att skapa ny kunskap?

Inga av dessa frågor är lätta att svara på. Därför är det bra att smarta människor forskar på dessa frågor och dessutom har seminarium om detta den 19 november i Stockholm. Lärstödscentrum kommer att vara där, kommer du?

Läs mer om seminariet på KK-stiftelsens blogg. Du anmäler dig här.

”Detta så kallade ”internetfusk” har även skapat bekymmer för gymnasieskolan och grundskolans senare år. Meningarna har också gått isär kring hur man ska hantera fenomenet och t ex har företaget Urkund varit framgångsrikt när det gäller att sälja en tjänst som gör det möjligt att i efterhand kontrollera om en text är ”stulen” eller inte.

Det känns bra att konstatera att det numera finns svensk forskning kring frågan. Inom ramen för forskningsprogrammet LearnIT har Lars-Erik Nilsson disputerat med avhandlingen ”But Can’t You See They are Lying, Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change”. I avhandlingen har Lars-Erik Nilsson granskat hur studenter resonerar kring vad det innebär att producera ett unikt arbete och vilka former av samarbete som är acceptabla. Han konstaterar att studenterna har svårigheter att avgöra var gränsen går mellan ett gott arbete och fusk och vad som är acceptabelt enligt akademiska normer och enligt övriga skolsystemets sätt att se på saken”.

Vi har skrivit om Lars-Erik Nilssons avhandling förut


Framtiden är rörlig

oktober 19, 2008

En sak är säker, framtiden(s webb) kommer inte se ut som den gör idag!

Tekniken i form av hårdvara kommer mer eller mindre att försvinna. Vi kommer att bli mer sammankopplade med varandra. Detta kommer att få stora konsekvenser för våra kommunikationsvanor, hur vi möts och ser på mötet (också i det fysiska rummet). Självklart kommer detta också att påverka vårt sätt att ta till oss information och möjligheterna att lära oss saker.

Mindpark.se har varit på Future of Web (FOWA) Applications i London och rapporterar om webbens framtid där interneteliten höll till ett par dagar förra veckan. På mindparks blogg hittar du 10 teser om webbens framtid och för oss är följande citat extra intressant.

”Och pratar man om “mobile” är det absolut inte ett substantiv, utan ett verb. Givetvis kommer vi att bli allt mer mobila. Mobila användare är lika självklart som internet självt. Men det handlar inte om anpassningar till andra skärmstorlekar eller sämre bandbredd – det handlar om att vi måste förstå och bygga för de helt nya krav och behov som uppstår när användarna inte längre är bundna. Vad innebär det med location, orientation och activity i mobilen, egentligen”.

Distansutbildningen var från början helt synonymt med en kille eller tjej som satt hemma helt själv och enbart med läraren. Mobila lösningar ger möjlighet att göra samhället, närmiljön eller vart som helst till en lika självklar studie- och lärandemiljö för våra studenter och lärare. Framtiden för webben har en lika spännande framtid som skolan.

FOWAs webbplats kan du också se alla föreläsningar i efterhand


Fronters användarkonferens

september 29, 2008
Elmia uppifrån

Elmia uppifrån

Idag och på tisdag är hela Lärstödscentrum (förutom Jörgen som är pappaledig) och ett antal lärare på Fronters användarkonferens.

Vi kommer att lära oss mer om Tips&Trix med Fronter, Digitala lärresurser, Bättre mentor med loggbok, Integrationer och SSO mm.

Läs hela programmet här


Att mötas utan att resa

september 8, 2008

Förra veckan var det Office 2.0 conference i San Francisco. ReadWriteWeb rapporterade om vad det diskuterades om angående resfria möten (du kan se hela seminariet på konferensens webbplats).


Robert Scoble från Fast Company var moderator

 

Vi har haft vårt e-mötessystem Adobe Connect i lite över ett år och lär oss mer och mer om att mötas på webben. Framförallt används mötena på SMO distansen men också internt för arbetsmöten. Därför är det intressant att läsa vad som pågår på andra ställen i världen där de kan betydligt mer om detta. Dessa personer ingick i panelen

 

·         Robert Scoble (Fast Company)

·         Guillaume Cohen (Veodia)

·         Gary Griffiths (LiteScape)

·         Loic Le Meur (Seesmic)

·         Alain Mowad (Polycom 

 

Som vanligt brukar man komma på både nackdelar och fördelar med webbmöten, men ju bättre tekniken blir, desto färre blir nackdelarna. Bland annat rapporterades det att WalMart (den gigantiska handelskedjan i USA) köper sina tyger från andra länder med hjälp av videokonferensen, så bra tycker de tekniken är.

 

Miljö- och bekvämlighetsargumenten fanns också…

 

“Cohen told of the savings that video conferencing brings – gas, time, environmental etc. People can work remotely easily – so long as the video integrates tightly with their existing workflow processes – people feel more comfortable giving feedback over video than ”in the flesh”. Veodia does all the hard work in the background and serves up one button for users to push – delivering up the best quality that the connection available can give”.

 

Här är fler tankar och frågor om hur video/webb-konferenser kan tänkas användas i framtiden, någon som har några förslag?.

 

  • Someone who has video on 24hrs a day when she works remotely – a sense of intimacy when they’re not there
  • How do you create a technology that becomes so immersive that one feels that they’re ”really there”
  • Video brings an experience as close as possible to real life
  • Video enables Seesmic to run an international development team with real time collaboration
  • How can video-conferencing work when their are larger teams?
  • Remote controlled monitors that move depending on who is talking!
  • There’s a threshold beyond which video conferencing just doesn’t work – 9 or 10 people perhaps?
  • There is a perception of presence – the host of offerings – audio, video, IM etc build up a feeling of intimacy that means that the group feel together – even if the camera is focusing on someone else at the time

 Läs hela blogginlägget från ReadWriteBlog


Fronter användarkonferens

maj 26, 2008

Fronter Sverige har i år sin användarkonferens i Jönköping 29-30 september. Temat för årets konferens är ”Gränslöst lärande”. Du kan läsa mer om konferensen på Fronters hemsida. 

 

Vi uppmanar dig som CuRSnetansvarig på Räddningverkets skolor eller administration att undersöka din möjlighet att delta. Vi kommer precis som i fjol att utnyttja detta tillfälle till att träffas och ha ett möte med er CuRSnetansvariga. Försök även att få med administratör och intresserade lärare på denna konferens.


En vecka av inspiration och påfyllning

maj 4, 2008

Oftast brukar vi hitta inspiration, diskussioner, forskning, metoder, nya infallsvinklar mm genom att delta i nätgemenskaper, söka på nätet, följa våra RSS-flöden men den här veckan kommer vi att delta vid två olika konferenser på plats.

Internet, svenskarna och världen

Den första är på tisdagen och handlar om ”Internet, svenskarna och världen”. Här pratar världens främste Internetforskare Jeff Cole. ”Jeff Cole är professor och chef för Center for the Digital Future vid University of Southern California. Sedan år 2000 leder han den världsomspännande studien World Internet Project. Nära 30 länder medverkar, där 100-tals forskare årligen följer 60.000 hushåll för att se och förstå Internets påverkan på människa och samhälle. Jeff Cole var mediarådgivare åt Bill Clinton och Al Gore, och han är detsamma åt George W Bush”.

Dessutom presenterar World Internet Institutes forskningsledare Olle Findahl de första forskningsresultaten från årets studie “Svenskarna och Internet 2008”.

”Det är bara drygt 10 år sedan hushållen på allvar började ringa upp Internet. Nu ligger de ständigt online via bredband, och Sverige är världsledande. Vad är det som händer – Och vart är vi på väg?”… Och vart är skolan på väg undrar vi?

NU2008 i Kalmar

På onsdag till fredag är vi i Kalmar på NU2008 – Lärande i en ny tid.

Konferensens tema har tre olika infallsvinklar: Pedagogisk utveckling, breddad rekrytering och IT-stödd undervisning.

Dessa teman är intressanta och aktuella för oss och för Räddningsverkets utbildningar, hur utvecklar vi pedagogiken i de framtida utbildningarna, hur får vi nya grupper av studenter till våra utbildningar och hur gör vi med den IT-stödda undervisningen?. Är du intresserad kan du själv följa konferensen genom konferensens live-blogg och genom att se live-föreläsningar via deras e-mötessystem. Vi kommer också att rapportera här på bloggen under tiden i den mån vi har tid. Detta kommer att diskuteras i de olika teman;

Pedagogisk utveckling innebär på vilka sätt lärare skapar goda förutsättningar och miljöer för studenters lärande. Det handlar om hur man kan göra verklighet av tankarna bakom studentcentrerade utbildningsformer och studentaktivt lärande på campus, i distansutbildningar och med hjälp av nätbaserad undervisning. Det handlar också om hur man kan utveckla, utvärdera och utforska studenters lärande, undervisningens uppläggning och lärares arbete, för att bidra till fortsatt utveckling av den högre utbildningen.

I takt med att högskolan får fler studenter som har annan bakgrund än den traditionella, blir det viktigt att utveckla undervisningen från de faktiska förutsättningar de nya studentgrupperna har. Breddad rekrytering inkluderar inslag om hur högskolor och universitet utvecklar planering, rekrytering, introduktion till högre studier, nya typer av läraktiviteter och bedömningsformer samt olika former av stöd för studier och fortsatt karriär med hänsyn till nya studentgrupper och en globaliserad högre utbildning.

IT-stödd utbildning blir allt vanligare samtidigt som den innebär annorlunda sätt att studera. Förändringarna innebär att nya tekniska och pedagogiska hjälpmedel utvecklas, tas i bruk eller utvärderas. Undervisningen behöver utvecklas för att stödja god pedagogik, social interaktion och kvalificerade kommunikationsformer under nätbaserat lärande både på campus och i distansutbildning.