Tillsammans är vi starka

Den senaste tiden har vi skrivit en del om hur ungdomar (yngre än våra nuvarande elever) ser på och använder webben och inte lika mycket om rena distansutbildningsfrågor (om olika verktyg och plattformar). Men dessa frågor hänger starkt ihop och hur unga ser på webben som en social arena för möten och samarbeten.

Dagens nyheter skriver om hur informella massamarbeten sker på nätet. Detta är bland annat filmprojekt som stora mediehögskolor eller filminstitut skulle ha drömt om för ett par år sen. Och dessa drivs nu av frivilliga individer utan egentliga kopplingar men med samma mål, att skapa film oavsett om man är amatör eller Oscarnominerad regissör som Spike Jonez.

”The 1 second film” är filmhistoriens största samarbete någonsin. Vem som helst är välkommen att inte bara producera… … I skrivande stund har Mullick efter åtta år samlat 9.842 producenter från 59 länder”.

Generellt har begrepp som producent och konsument börjat suddas ut och fler och fler blir delaktiga i skaparprocessen. Samma utveckling har skett inom pedagogiken de senaste decennierna med studentaktiva arbetsformer och en syn på lärande där eleven är den aktiva och den som själv skapar kunskap. Därför blir de senaste årens webbutveckling med fokus på samarbete så väldigt intressant särskilt för skolan och utbildningar som våra där eleverna ska jobba med samhällsfrågor och människor efter sina studier.

”Förmågan till samarbete skiljer den kulturella människan från vilddjuret, men det är först med det senaste decenniets tekniska utveckling som nya digitala samarbetsformer har börjat sudda ut gränsen mellan producent och konsument. Plötsligt finns massor av prosumenter. 2006 var, enligt författarna Don Tapscott och Anthony D Williams, året då ”samarbete” blev ett honnörsord, då ”programmerbara” webbplatser gick om världsvävens gamla ”statiska” giganter: Wikipedia blev större än Britannica, Blogger större än CNN, Google maps större än Mapquest”.

Det är verkligen intressant att fundera på hur skolor och lärarrollen kommer att se ut i framtiden när man idag kan samarbeta och lära tillsammans med experter över hela världen. Och hur ser framtidens lärandemiljöer ut? Vi experimenterar med bloggar och wikis i SMO distansen för att öka de sociala inslagen med den omvärld eleverna ska verka inom efter att de är ”färdiga” med sin utbildning hos oss. Men riktigt bra verktyg för lärande som också innehåller administration och uppföljning saknas.

”Kontentan? Nu är tiden kommen att lägga i en överväxel. ”Starka samarbeten” är mycket mer än bara wiki-teknik. Akademiker och professionella aktörer har till slut insett vikten av en mer seriös digital samverkan. Jämte amatörkulten kommer vi att få vetenskapliga samarbeten som använder massklassen men ”ägs” eller redigeras av specialister med verklig expertis. Med alexandrisk idealism drömmer Sanger om flera framtida projekt: en revolutionärt redigerad Book of the World, ett konceptuellt indexerat lexikon, ett verk som summerar världens alla kontroversiella åsikter och argument samt en webbplats för omedelbar kronologisk historieskrivning i realtid”.

Läs gärna hela den tänkvärda artikeln, den är väldigt bra och ger en historisk bakgrund till Nätgenerationen och ger kritiska synpunkter på vad som händer när ”amatörer” skapar material som förut ”experterna” hade ensamrätt till.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: