Vi fick en kommentar från Eva Rundkvist på MSB-kommitten om vad som händer med den här bloggen nästa år. Tyvärr kan vi inte svara på det just nu men det kommer inte att bli några nya inlägg på ett tag.

I samband med att Räddningsverket upphör och MSB bildas kommer Lärstödscentrum till viss del att få nya arbetsuppgifter och en ny roll, samt till viss del nya medarbetare.

• Kalle Hedlund slutar och övergår till privat arbetsgivare.
• Monica Moritz slutar och går tillbaka till sin tidigare arbetsgivare, Vilhelmina kommun
• Jörgen Mähler byter arbetsuppgifter och blir bibliotekarie på heltid. Jörgen är för närvarande föräldraledig och Elisabeth Widmark vikarierar för honom fram till och med mars månad.
• Håkan Lilja saknar formell behörighet för LSC övergår därför till andra arbetsuppgifter vid MSB Sandö.

I den nya organisationen vid MSB Sandö finns bland annat 3 stycken IT-pedagoger/ webbdesigners, dessa tre är idag vakanta på Lärstödscentrum Sandö.

Vi vill med dessa rader tacka för oss, önska en god jul och ett gott nytt år och framförallt tacka för all den respons vi fått från alla läsare av LSC-bloggen. Vi hoppas på en fortsättning av bloggen och att utbildningarna utvecklas ännu mer nästa år!

Vänliga julhälsningar

Håkan, Kalle, Jörgen, Monica och Elisabeth på Lärstödscentrum

ReadWriteWeb tar upp en studie som jämför Virtual Worlds (typ Second Life) med e-mötessystem (typ Adobe Connect) ur ett företagsperspektiv.

Du kan själva läsa om innehållet i artikeln men här är deras slutsatser

“So enterprises are becoming more interested in virtual worlds. The pilots showed that there are still challenges deploying the technology, but even so it is seen as a cost-effective future option for training and collaboration.

Although we still aren’t seeing major deployments within enterprises – and there is no indication in Forterra’s report of this changing in the near future – it’s a space to watch in 2009-10”.

OBS: Kom ihåg att släcka brinnande ljus när du inte är i närheten!

Jul, nyår och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap närmar sig med raska steg och Eid ul-Adha har redan startat.

Vill du läsa mer om jultraditioner har Skolverkets länkskafferi bra länkar.

Rapport på webben skriver om Skövdeskolans satsaning på datorspel där främst Räddningsledare lär sig att hantera olika typer av olyckor genom strategispel.

”- Ser man på vår verksamhet är den perfekt att göra spel av, säger Marcus Toftedahl på Räddningsverket i Skövde. Han har bakgrund som speldesigner och är den som utvecklat spelet. I dagarna ska spelet visas upp i USA”.

Högskolan i Kalmar använder också e-mötessystemet Adobe Connect. Läraren David Richardson skriver om hans ettåriga erfarenheter på LearningNet.

”Hur började du med Adobe Connect (AC)?
Det hela började som en utvärdering på institutionsnivå under 6 mån. Vi var några lärare som i samarbete med våra interna IT-utvecklare redan under denna fas började jobba med AC i skarpa kurser tillsammans med studenter. Verktyget visade sig vara så pass effektivt att vi efter testfasen fortsatte jobba i verktyget under hela 2008”.

Läs hela intervjun här

Lars-Erik berättade att om de problemdiskurser som lärare behöver hantera i studenternas och lärares olika syn på fusk

• Moral försämras
• Hot mot professionella ethos
• Tekniken blir ett hot
• Utbildningskvalitén urholkas
• Oror för studenternas rättssäkerhet
• Hur ser våra etiska praktiker ut och vilka subjektspositioner blir möjliga?
• Hur hanterar vi studenternas historier?
• Vilka regler har studenterna problem att hantera och varför?

Lärare och utbildningsinstitutioner har en annan syn på detta än eleverna. Och ofta tar skolan på sig rollen att få studenterna att passa in i systemet. Exempel på böcker som kan kopplas till detta är

• Durkheim (1925) Kulturell asymmetri
• Horowitz (1987) College men, outsiders and rebels
• Sabat och Harré (1999) Maligna positioner
• Prensky (2001) Digital natives, digital immigrants

För den som tror vi fuskar mer nu har inget stöd i sina argument från forskningen. Däremot kan man se att antal rapporterade fall till disciplinnämnder har ökat när det gäller plagiering av texter från nätet. Synen på vad som betraktas som fusk vid en tidpunkt, behöver inte göra det vid en annan. Förut var det tex fusk att använda en formelsamling.

Han tog också upp att definitionerna och förhållningssätten till fusk och plagiat är föränderligt. Genom enkätstudier har Nilsson funnit att de flesta ser detta som fusk

• Identitetsbyte (dvs skriva sitt eget namn på någon annans uppsats)
• Gör annan persons arbete
• Ändra data
• Fusklappar
• Utelämna citat
• Att köpa och stjäla arbetet
• Fabricera referenser

Dessa faktorer gör fusket extra illa

• Ingen eller ringa arbetsinsats
• Medför egna fördelar eller nackdelar
• Det finns traditioner i argumentationer
• Det finns ambivalens

Detta gör att lärare anar misstanke

• Socialt värde
• Påtagligt bevis
• Indirekta bevis
• Möjligheten att studenten lämnade fel fil, de levde och studerade ihop, instruktioner kan ha missuppfattats
• Saker är för lika varandra i texten
• För hög kvalitet?

Det finns tre typer av ”fuskare”

Den lärande:

Jag har väl rätt att försöka och göra fel (ändra modell, jag skriver inte bättre, jag har blivit tillsagd att imitera hur Svenskar skriver) osv.

Expert:

Jag vet hur reglerna skall tolkas (skriva essä, skriva en draft, rätt till min inlärningsstil)

Offer:

Jag kunde faktiskt inte rå för det här (tekniska problem, personliga problem, felaktiga instruktioner, slarv, offer för systemet och sekretess)

Dessa frågor diskuterade vi efter genomgången

• Vilka sociokulturella hänsyn kan vara rimliga att ta?
• Hur ska vi förhålla oss till skillnaden mellan imitation och plagiering?
• Rättssäker examination?
• Skilj på lärkontexter
• Mät kunnande enligt kontext och villkor!
• Texter som ”överlappar” varandra i jämförelser med originaltexterna
• Ha introduktioner om hur man hanterar material etc. vid kursstart
• Ökat krav på individuell examination, självständigt arbete
• Processen är arbetet och inte rapporten eller inlämningen i sig självt

• Plagiering – ett pedagogiskt problem men det kan utmanas genom att studenterna/eleverna lär sig att jämföra Internets sajter och lär sig att hantera olika källor
• Vilka kunskaper ska vi mäta idag (nutiden)?
• Vilka redskap ska användas för examination? Vilka former?
• Konflikt mellan juridik och pedagogik
• Hur organiserar vi lärandet för att undvika plagiat?
• Många elever och studerande imiterar och undersöker hur andra kamrater och grupper löst uppgifter, projektarbeten med mera
• Hur kan studenterna frigöra sig från originalet?
• Lärande som organisation

Under eftermiddagspasset fick vi ta del av Anders Eklöf (Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad). Han har gjort studier i en Gymnasieskola i södra Sverige om hur eleverna hanterar exempelvis projektarbeten under första och andra året. Det fanns fall där dem som studerade första året inte visste hur man gör referat till en text. De blev förvånade och undrade varför de inte lärt sig detta tidigare under skolåren.

Eklöf visade bild- och ljud presentationer om vad elever gör när de ska lösa uppgifter. Många vänder sig inte direkt till läraren som är handleder projektet utan frågar kamrater och jämför andra gruppers resultat. De drar sina slutsatser därifrån hur de ska hantera uppgiften. De kan till och med fråga andra lärare som inte har med projektet att göra för att få svar på frågor.

Frågor som Eklöf ställde under seminariet till oss:

• Vad finns i ryggsäcken?
• Självständigt skrivande på gymnasiet – vad är problemet?

Eklöf menade att nästa generation av högskolestuderande brottas med frågor om hur man hanterar referenser och det finns många olika källor att förhålla sig till idag. Deras sätt att förstå projektarbete och problematiker när de ska lösa problem påverkar resultaten.

Dessa dilemman fann Eklöf när han studerade hur gymnasieeleverna löste sina problem

· Projekt – temainriktade arbetsformer

· Tekniken

· Instruktionen

· Informationssökningen

· Urvalet

· Skrivandet

· Etik och pragmatik

· Begrepp och processförståelse

Och är det alltid fusk

· Föräldramedverkan?

· Hur används resurserna runt omkring mig?

· När är det okej att eleverna ber om språkgranskning?

· Grupper jämför med andra grupper vilket leder till kvantitativa problem. Här blir mindre fokus på det kvalitativa.

· Man vänder sig till kamrater för att lösa uppgifterna

· Plockar upp egna texter och gruppens

· Läraren är inte med och man frågar andra lärare, experter, vänner och grupper istället. Eleven vill verka självständig inför läraren för att få bra betyg i det ”självständiga arbetet”. Syfte för eleven är att dölja det han eller hon inte kan.

Vad är egentligen ”att referera”? Vad betyder detta? Hur används någon annans idé?

Enligt Eklöf lägger Ungdomar ner stor energi på att försöka förstå och skapa mening. De försöker förhålla sig till olika kravnivåer som inte alltid är tydliga. Vilka krav ställer vi på vilken nivå?

Sen diskuterade vi

• Vad innebär begreppen självständighet, originalitet och författarskap för oss?
• Vilka resurser är rimliga att använda innan vi kallar det för fusk?
• Vilka möjligheter finns att utforma gällande instruktioner som stödjer, snarare än styr?
• Vi behöver utmana regelsystemen för att vidareutvecklas
• Mer argumentation, innehåll, analys
• Alla människor är inte lingvister
• Varför är vi så extremt textbundna vid examinationer?
• Se och hantera olika uttrycksmedel!
• Gå bort från det formella en aning
• En ny examenskultur behöver utvecklas
• Vi behöver överbrygga digitala kompetens klyftor
• Vad finns i de digitala formerna som kan vara användbara?
• Vilka argument är rimliga?
• Brott om man vilseleder i exempelvis referat
• Vad är misstag eller inte?

Dagen avslutades med en paneldiskussion med experter och publik! Här kommer sammanfattningen av denna:

• Mötet mellan skrivandet och den tekniska utvecklingen!
• Använda tekniken för att hantera skrivandet
• Idag är det stor skillnad mellan skola och fritid
• Lärande eller organiserat lärande?
• Vill vi bli en lärande befolkning?
• Det har hänt något fundamentalt i textutvecklingen. Vi har fler källor att förhålla oss till idag.
• Upplösning av det linjära skrivandet
• I vilka fall blir fusket ett problem?
• Vad är vetenskap, fusk, plagiering, kunskap etc. (kulturella skillnader finns här)
• Hur vi förhåller oss till fusk och plagiat?
• Hur examinerar vi?
• Examinerar vi i enlighet med vad vi lär ut?
• Höj bedömningskompetensen!
• Språkhjälp
• Bygg säkra system och rutiner
• Stödja diskussion, tydliga instruktioner
• Vad är det som betygsätts? Hur höga är kraven?
• Jobba bort hinder! Var drivande!
• Hur organiserar vi lärande?
• Matchar kraven på dagens examinationsformer nutiden?

När våra elever ska omvandla sina nya kunskaper till uppsatser, besvara prov osv borde de som vill också ha möjlighet att skapa medieproduktioner. Allt handlar ju om hur vi väljer att mäta deras kunskaper, och de borde väl kunna nå kursmålen på andra sätt också?

Nu har filmerna kommit som beskriver utbildningen Skydd mot olyckor. I filmerna kan du lära dig mer om utbildningen och yrket. Sidan är uppdelad i åtta stycken filmer vilka behandlar olika delar av utbildningen och yrket. De beskriver både innehåll i utbildningen, skolorna och yrket som brandman och då inte bara vid räddningstjänst utan även andra yrken där SMO utbildningen är en mycket bra grund. Vi vill naturligtvis slå ett slag för filmen som handlar om att läsa på distans.

Du hittar filmerna här.

”Hur gör man för att lärstilsanpassa? Kan man få organisationen mer anpassad till studerandes olika

lärstilar? Går det att förbättra lärmiljön? Hur lärstilsanpassar man inom sitt ämne/på ett ämnesövergripande plan; i kursupplägget; vad gäller metodik, föreläsningar, lektioner, uppgifter etc? Hur kan arbetslaget agera för att ge utrymme åt individuella lärstilar? Det är förstås omöjligt att greppa över allting på en gång, men det går alltid att börja i någon ände.”

Ja så startar CFL på sin sida om just hur jag som lärare kan anpassa min undervisning till elevernas olika lärstilar. Här hittar du en presentation (15 minuter) om att lärstilsanpassa. CFL har, som du säkert känner till, upphört som myndighet men vissa av deras sidor finns fortfarande kvar och en som vi rekommenderat tidigare rekommenderar vi gen, pedagogiska sidan. Vill du hitta lite mer om verktyg för lärande och undervisning så titta in i denna undersida