Londons skolor väljer samma lärplattform som Räddningsverket

Vi fick ett pressmeddelande från leverantören av vår kursplattform CuRSnet (eller Fronter som det heter utanför Räddningsverket).

Fronter skrivit avtal med London Grid for Learning om leverans av London Managed Learning Environment (London MLE) baserad på lärplattformen Fronter.

”London Grid är ett konsortium bestående av 33 ’kommuner’ (Local Authorities) i London som har till uppgift att sörja för att Londons 2584 skolor alltid har tillgång till det bästa inom digitalt innehåll, IKT-infrastruktur och lärplattform…

I Sverige används Fronter på flera universitet och högskolor och av skolor i över 100 kommuner från Kiruna till Ystad. Stockholms stad är den största installation med 35.000 användare. Alla de nordiska huvudstäderna, Oslo, Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors, samt en av Hollands största städer, Haag, använder Fronter. Sammanlagt är Fronter tillgängligt för mer än två miljoner elever, studenter och lärare. Londons 2584 skolor har en potential på en miljon användare.

Lärstödscentrum kan bara önska Londons skolor grattis för att ha valt en bra plattform med många möjligheter. Fronter stärker sin ställning på marknaden för LMS. Förhoppningsvis innebär det att mer resurser kan läggas på utveckling. Hur utvecklingen av LMS kommer se ut i framtiden vet vi inte. I Sverige (och vissa delar av världen) börjar det gnällas bland pedagoger att dessa plattformar har spelat ut sin roll.

”i form av ett LMS, där lärare och elever tvingas in i pedagogiska scenarion som passar den, ofta ganska rudimentära, funktionalitet som finns i just det LMS som används. Ett problem med många LMS:er är att de är omoderna direkt när de släpps. Utvecklingen går så snabbt att det inte längre går att bygga system som ”kan allt” och istället så blir resultatet ett system som kan många saker ganska dåligt och där många av de funktioner som mer framsynta lärare vill ha ”kommer i nästa version”.

Från Frepa Blog

Lärplattformen sätter de pedagogiska ramarna; Svensk sammanfattning av tre norska forskares rapport ”Lärplattformar marknadsförs ofta som universella pedagogiska verktyg som lärare och elever kan använda efter eget huvud. Men är det verkligen så?” Nej, självklart inte enligt rapporten. Lite kul att Fronter är med i rapporten.

Från Omvärldsbloggen

Minimässa om it i undervisningen

Igår var jag (kalle Hedlund) på Uppsala universitet och deras minimässa om it i undervisningen. Det var ett 20-tal projekt som beviljats projektmedel där ambitionen var att integrera pedagogik och it i lärandesituationen.

Det var några exempel som var särskilt intressanta för oss på lärstödscentrum då vi jobbar med liknande projekt just nu. Uppsala universitetsbibliotek har gjort en nätbaserad kurs i informationssökning som heter ”Google – bra till mycket men inte till allt!”.

Att söka information som är relevant för utbildningen är inte lätt. Men med rätt verktyg och kunskaper blir det lättare att både skriva bättre arbeten och lära sig mera. Mycket av dagens studentaktiva studieformer (inklusive Räddningsverkets utbildningar) kräver att studenten ska kunna söka, värdera och sålla i informationen. Det är viktigt både under studietiden samt för det livslånga lärandet. Idag sker informationssökningen främst på nätet via Google, det är en utmaning för biblioteket och lärarna att lära studenterna att söka information på bästa sätt.

Det har också skrivits en hel del oroande inlägg om googles dominans på utbildningsområdet den senaste tiden.

Google fördummar

Vad vill Google?

Många av projekten använda sig av e-mötessystem där de helt hade ersatt de fysiska mötena med ”online-seminarier”. Vi håller på att köpa in ett e-mötessystem som vi skrivit om tidigare. De jag pratade med tyckte att det gick bättre och bättre att arbeta med dessa system. Det kunde kännas lite märkligt att sitta framför en webbkamera och prata med varandra från början men den känslan gick snabbt över. Efter ett par gånger kändes det lika naturligt som ett ”vanligt” möte. Den samlade bilden från läraren var att det blev lite mer jobb för den enskilda läraren att förbereda men mycket bättre för de studerande.

Digital kompetens

På Räddningsverket väntar vi på remissvaren från utredningen för en ny myndighet mot olyckor och kriser.

I skolvärlden debatteras om begreppet digital kompetens bör skrivas in i skolans styrdokument. Det är skolverket som tillsammans med myndigheten för skolutveckling och KK-stiftelsen som ska se över hur detta på bästa sätt ska ingå i undervisningen. Begreppet kommer från EU-kommissionen som nyligen listat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Vad är då digital kompetens?

-         Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT, säger Jan Schierbeck.från Skolverket

Och varför ska eleverna kunna detta? Räcker det inte att kunna läsa böcker och träffas i skolan.

- Det handlar om att kunna förbereda befolkningen för ett livslångt lärande där de nya tekniska möjligheterna spelar en avgörande roll. Därför är skolans integritet mer än någonsin knutet kring dess förmåga att orientera sig kring omvärlden och den pågående samhällsutvecklingen. Det är naturligtvis ingen enkel uppgift påpekade Øystein Johannessen, ” – De senaste årens diskussioner om digital kompetens rör i grund och botten hela skolans utveckling och verksamhet”

I Norge är redan digital kompetens en av fyra basfärdigheter inom skolan, av samma vikt som att kunna läsa, skriva och räkna.

För framtida personer som kommer till den nya myndigheten mot olyckor och kriser för att lära sig saker kommer inte frågan vara huruvida ”om man använder datorn i utbildningen?” utan ”hur används datorn i utbildningen!!!”. Det blir också intressant hur elevernas digitala kompetens bör se ut för personer i yrkesutbildningar där våra utbildningar hör hemma.

Mer information:

Skolverkets senaste nyhetsbrev

KK-stiftelsens blogg

Bloggen Infotology

Nätkulturer

Eller googla på ”digital kompetens”

Datoranvändandets fula baksida

Tekniken har på många sätt förändrat världen och det sättet vi håller oss uppdaterade, lär oss och kommunicerar med varandra. Det är ju också kul med ny teknik, men den ständiga uppdateringen av hårdvara är ett gigantiskt miljöproblem som bara växer. Här är en bra film från GOODMagazine som tar upp detta.

IVPA på Brand 2007

Niclaz Adolphsson presenterade den nya webbaserade IVPA-kursen vilken vi tagit fram. Responsen var bra och intresset av denna verksamhet verkar bara öka ute i landet. Vad det skall heta verkar också vara en fråga som är viktig och en ensning av namnet ökar naturligtvis möjligheten för ”kunden” eller den drabbade att veta vad det är för verksamhet. På vissa ställen heter det sjukvårdslarm och på andra IVPA.

”IVPR” var också ett nytt bergrepp som myntades av Räddningsverkets Anders Axelsson. I Väntan På Räddningstjänst. Är det så att det finns andra i samhället som kan snabbt hjälpa en drabbad innan räddningstjänsten är på plats? Kan vaktbolag, hemtjästen, etc ha en handbrandsläckare i sin bil snabbt gripbar?

Kursen är helt webbaserad och på distans och består av olika digitala resurser som filmer, bilder, text, tester mm. Kursen kommer att erbjudas till intresserade i vår kursplattform CuRSnet.

Det nya lärandet?

Vilka utmaningar och möjligheter står e-lärandet för de närmaste åren?

”Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU)” har sammanfattat den amerikanska rapporten ”The Horizon Report”

Detta tror man kommer att påverka på 1-, 2-3- och 4-5 års sikt.

• Bedömning av nya former av arbeten, tex spelbaserat lärande, portfolio innehållande multimedia
• Copyrightfrågor
• Nya former för integrerande genom socialt nätverkande, hur påverkar det undervisningen och bedömningsformer
• Nya former för publicering – bedömning av lärarens (och studentens, eget tillägg) kompetenser förändras i takt med att han/hon använder sig av nya former i undervisningen som blogg och wikis.
• Mobilt lärande (innehåll till bla telefoner)

Följande år tror man att digitala lärresurser skapade av användarna kommer att genomslag genom sajter som Youtube, flickr, slideshare mm. Även socialt nätverkande på nätet tror man kommer att påverka den formella utbildningen.

Hur kommer denna utvecklingen att se ut för Räddningsverkets utbildningar i framtiden. Går det att utveckla formerna för SMO och Räddningsinsats också?

Läs hela rapporten

Räddningsverket och Lärstödscentrum på Brand 2007

Räddningsverket deltar i programmet för konferensen Brand 2007 i Norrköping 22-24 maj med ett antal punkter.

Lärstödscentrums Patrik Eriksson har tagit fram ett kursmaterial i ”IVPA – I Väntan På Ambulans” tillsammans med Räddningsverkets lärare Niclaz Adolphsson. Detta material presenterar Niclaz i Räddningsverkets monter på Brand 2007. Håkan Lilja från LSC finns också också med på konferransen främst för att bevaka och ta emot synpunkter och önskemål om distansutbildninger och skapa nya kontakter.

Brand 2007 hemsida

Information på Räddningsverkets webbplats

Helgtips – Flickrvision

På Flickrvision ser du i realtid vad som laddats upp till fotosajten flickr, detta visas sen på en världskarta. Luta dig tillbaka och dröm dig bort medan du ser aktuella bilder från hela världen bara sekunder efter de laddats upp till webben.

Flickr är också en bra sajt där du kan hitta bilder till material i skolan.

Frågedatabas i CuRSnet

I CuRSnet finns ett verktyg som heter ”frågedatabas”. Det är precis vad namnet säger en databas med frågor. I klassrummen kan lärarna när de tillverkar prov använda sig av alla de frågor som finns inmatade i frågedatabasen.

I stället för att kopiera frågor in i ett prov kan jag då länka till de frågor jag vill ha i frågedatabasen

• Frågorna matas in i frågedatabasen ämnes- och kategorivis.
• Lämplig ansvarig för en sådan frågedatabas tycker vi skall vara ämneskoordinator inom respektive ämne.
• Denna person ansvarar då för frågans kvalitet genom att aktivera frågan, däremot kan samtliga lärare ”mata” in frågor i databasen men ej aktivera.

Ett annat tänkbart användningsområde kan vara att genomföra ett gemensamt test/prov för samtliga studenter inom en viss kurstyp. Och på så sätt få en uppfattning om ”status” på utbildningen vid en viss tidpunkt. Varje fråga kan analyseras utifrån hur många gånger den använts, svarsfrekvens, etc

LSC har påbörjat arbetet med frågedatabas genom att tillverka rum inom respektive ämne och väntar nu på reaktioner och reflektioner på hur vi skulle kunna jobba vidare med dessa frågedatabaser.

I klassrummet ”Manualer” på CuRSnet finns en manual för frågedatabas (på norska).

Har du frågor eller förslag på hur vi kan jobba vidare med detta så hör av dig till LSC.

Skydd mot olyckor (smo) på distans

Arbetet med att utveckla utbildningen för skydd mot olyckor (smo) på distans fortsätter som vi skrivit om tidigare. Just nu arbetas det med kurserna

Introduktionskurs 4 poäng (Jonas Evbäck och Kalle Hedlund)

Här använder vi mycket av Revinges material. En utmaning är att skapa förutsättningar för ett processinriktat lärande på distans.

”Introduktionskursen tar upp individ- och grupputveckling, pedagogik, informationssökning, brandmannens roll, brand i hemmet och prehospitalt omhändertagande”.

Säkerhet och Samhälle 8 poäng (Gabriella Rentsch, Martin Neldén och Kalle Hedlund

Gabriella och Martin arbetar intensivt med kursen måndag till onsdag denna vecka i Rosersberg och bygger delvis på tidigare material från distansutbildningarna till F4 i Östersund, Stockholms brandförsvar och brandmän i Oskarshamn

”Säkerhet och samhälle tar upp säkerhetsarbete och risker i samhället, lagstiftning, olyckors effekter, värdering och riskuppfattning, projektarbete samt bygger vidare på pedagogik”.

Räddning 1, 8 poäng (Johan Wickenberg, Robert Ullmark, Stellan Eriksson och Håkan Lilja

Räddningskursen är den del där distansstudenterna kommer att vara på skolan eller skolorna mest tid. Här ingår många praktiska moment som krävs att studenterna gör på skolorna. Men mycket teori kommer de att kunna läsa hemifrån.

”Räddning 1 tar upp olycksförlopp och brandförlopp, byggnadstekniskt brandskydd, miljöpåverkan, risker vid räddningsinsatser, personlig skyddsutrustning, hälsa och livsstil, åtgärder vid losstagning samt bygger vidare på prehospitalt omhändertagande”.

Vi arbetar just nu med att ta fram materialet med lärare och ämnesspecialister på skolorna, Nästa steg blir att paketera kurserna och hitta arbetsformer för att samarbeta på nätet. Vi håller på att köpa in två verktyg för att underlätta detta, ett för att skapa kurser på webben, ett författarverktyg och ett verktyg för att kunna mötas i webben, ett e-mötessystem.

Just nu söker vi också lärare som vill vara med och utveckla resterande SMO-kurser. Hör av er till projektledare Håkan Lilja om ni vill veta mer.

Läs mer om Räddningsverkets 2-åriga utbildningen ”Skydd mot olyckor” här